När man varit på thaiboxningsträning och kört hårt benpass som betyder att man knappt kan stå upp.
Går hem för att slänga kläderna och dra snabbt iväg för att spela fotboll, helt slutkörd.
Hamnar i sämsta ligan, med sämsta laget och sämsta spelarna. Fattar ni hur dåligt lag vi snackar om?
Airi så lätt jag blir arg. Underbara kompisar, jag spela även jag skit. Men fack ville bara skalla väggen så dåligt vi spela.
Förstår nu hur det känns för mina bra kompisar att spela med mig i laget.. Därför ska man aldrig spela fotboll med ett gäng civilingenjörer. Ge oss en jävla miniräknare och feting matte/fysik/något teoretiskt skit och vi löser det. Men att spela fotboll... ingen grej för oss alls!
Höll på att gå hem från affären med en påse mat i varsin hand. Framför mig gick ett par grabbar med deras, möjligtvis, tjejer långsamt. Fem snubbar och tre tjejer för att vara exakt. Någon av killarna fick dra den till Lena Handén, eller körde de två dubbelmackor. Vem vet? Det är trots allt studentstaden Lund, där det räcker med att ha sex med sex personer för att ha sex med alla i hela Lund. Intressant fakta, javisst.
När jag passerade de blev jag paranoid som jag vanligtvis blir när någon går bakom mig. Kanske inte riktig paranoia utan någon slags vanförställning att någon smyger fram bakifrån och attackerar mig. Är, utan att verka någon Superman, absolut inte rädd för att få stryk utan bara försvarslösheten att bli attackerad bakifrån som skrämmer mig.
Därför brukar jag titta ner på skuggan som skapas av gatulamporna i mörkret. Men så fort man hamnar på halva avståndet till nästa lampa dyker skuggan upp bakom en. Bakom till ingen nytta. Hamnar jag i denna döda zon går jag lite snabbare än när skuggan befinner sig framför mig, samt att jag drar in nacken för att t.ex. försvåra mot eventuella strypgrepp.
Tillbaka till händelsen. Grabbarna blev högljuda. Så pass att de hördes genom mina maxade hörlurar med den här låten som motiverar mig innan thaiboxningsträningarna:
En snabb känsla började sprida sig genom hela min kropp. Börjandes i fötterna och avslutades med att jag vände mig om, såg en box komma mot mig. På något reflexmässigt och mirakulöst sätt blockar jag boxen samtidigt som jag släppte ned kassarna. Lutar mig ner och plockar upp det första bästa i ena påsen – en konservburk kikärtor, den större förpackningen, stor som en kaffekopp. Drar den med högerhanden, min powerhand rakt i ansiktet på snubben och ser honom störta ner mot marken. One punch knockout. Adrenalinet kicka igång som en åsnespark rakt i ansiktet. Tunnelseendet som koncentrerade mig på killarna och fokusen på vilka slagkombinationer jag skulle dela ut, samt vad jag skulle undvika. Aldrig brottas när man möter fler än en person är bland de första som poppar upp. Snabba smällar med tyngd som kommer från helvetets hårda avgrund är det man satsar på. Ett två tre, en jab en höger och vänsterkrock senare är de borta.
Hjärnan pumpar hårdare än slagen från en alkoholistfarsas smällar och hjärtat pulserar snabbare än den maximala 220 slag per min. Svettig som jag var vaknar jag upp ur drömmen och tänkte ”inte igen”.
Brukade förr avsky svensk hiphop. Vet inte riktigt varför.
Kändes då onaturligt. Överdrivet och tillgjort.
Kommer ihåg att jag ratade broshans musiksmak bara för det var svenskt. Inte längre. Tror jag mognat in i den. I många fall är svensk hiphop bättre än engelsk. Kanske för att den är unik, man känner igen sig lättare och långt ifrån mainstream som säljer sin själ (lil wayne och CO ser jag mer som pop än hiphop).
En trollkarl med manipulationskonsten som specialitet.
Ansiktet draget som de där jävla sakerna från I Am Legend.
Det röda i hjärtat är varken blod eller sossepolitik utan tomhet. Bara tomhet.
Ristad sten till hjärta. Hat i min överansträngda hjärna.
Hatet är inte riktat mot svarta, gula eller gröna. Judar, buddister eller ateister. Korta, långa eller runda. Smarta, dumma eller mentalt sjuka. Hatet diskriminerar ingen.
Livet är inte svart eller vitt. Goda handlingar gör inte dig en god människa, eller onda handlingar till en ond människa.
Man mördar, kommer undan och lever gott.
Andra ljuger, hyr lönnmördare … och blir presidenter.
Vissa stannar upp för att hjälpa en broder i nöd och blir dödade.
Livet diffunderar med en endaste regel – att bli ännu mer osystematiskt.
Ingen som följer lagarna männen i kostym försöker tvinga i oss.
Min fristad, mina regler. Tankarnas ökända inbrottstjuv.
Massmördare, pedofiler och Greenpeace aktivister är nog lika mycket värda... Kedja fast sig runt ett träd, eller sänka ett tankerfartyg för sakens skull... Hippies som måste röka på varje dag.
Det positiva med att ha en blogg är att man som normalt "oklagande" (svenska... ja visst) person kan klaga hur mycket man vill.
Stack på onsdagsträningen trots jag hade trampat snett träningen innan. Hade lagt bandage och telpat hela foten så mycket att man skulle kunna förväxla min fot med en mumies fot.
Måste ligga något i att ha maximal otur. För den träningen "råkade" vara den absolut jobbigaste träningen jag typ någonsin varit med om. Tshirten var blöt som om man gått genom ett vattenfall.
Trots det gick det hyffsat bra med foten, adrenalinkick? Sen körde vi klinch (typ nackbrottning). Sa till idioten jag körde med "ta det lugnt min nacke är fortfarande kall.." vad gör han om inte ta tag i min nacke och dra allt vad han hade så den sträcktes... Så säger han "ska du fortsätta eller?" fyfan vad jag lackade "kom och lek med mina pungkulor vadå kör...".
Nu sitter man här med improviserad halsduk (handduk eftersom jag aldrig tar på mig mössa, handskar, halsduk osv.) och improviserad tiger balsam (hästlinement). Fyfan jävla skit.
